Coachning kan bli vardag på ridskolan

 

Går det att coacha ridskoleelever på liknande sätt som tävlingsryttare? Klart att det går! Så resonerade den mentala rådgivaren och coachen Jenni Olsson. Nu hjälper hon nyfikna ridlärare att bli coachande, samt att få sina elever mer delaktiga i undervisningen.

Det är en vacker men kall dag, Jenni Olsson möter upp ett gäng ridlärare på en ridskola norr om Stockholm för att prata coachning och hur det kan tillämpas inom ridning. Flera toppryttare använder sig i dag av mental träning för att lyckas och för att ständigt orka prestera på topp. Den här dagen är det dock inte ”ryttareliten” som står i fokus, här är det ridlärarna som ska få lära sig och i förlängningen ridskoleelever som kommer att bli coachade.

Jenni har själv jobbat som ridlärare och är högskoleutbildad hippolog. Det var som ryttare hon började intressera sig för coachning, Jenni undrade hur hon skulle rida och prestera om hon började fokusera mer på det mentala. I dag är hon utbildad coach och driver Team On Education som jobbar inom näringslivet, med idrottare och individuellt.

  

Alternativa instruktioner

Jag vill lära ut ryttarcoachning till ridlärare, instruktörer och tränare så att de kan använda det som ett komplement till den vanliga undervisningen. Det började med att jag funderade över hur det var när jag själv jobbade som ridlärare, jag kom fram till att många av de utmaningar jag ställdes inför hade kunnat lösas med hjälp av coachningen, berättar Jenni.

Som instruktör är det lätt att servera alla lösningar till sin elev. En coach gör precis tvärtom, där ges inga färdiga svar. I stället handlar det om att ställa frågor och få den som coachas att själv komma fram till lösningar.

– Hela syftet med den här utbildningen är att ge ridlärarna och tränarna andra verktyg för att hjälpa sina elever att lyckas med sina mål. Coachning kan bidra till nöjda elever som utvecklas i sin ridning och som får hjälp att vara mentalt förberedda på sina utmaningar. Sedan ska inte ridlärarna och tränarna kasta bort den utbildning de har och de måste självklart få ge svaren ibland. Men det skadar inte att ha fler verktyg att komplettera med, säger Jenni.

  

 

  

Vill aktivera eleverna

En av dem som är intresserad av att använda sig av coachning i sin undervisning är Väsby ridskolas Lina Arvidsson, som är ridlärare level 2.

– Det är så lätt att ridläraren står och dirigerar eleverna och berättar för dem hur de ska göra. Då lär sig inte eleven att känna efter och att tänka själv. Det är lätt hänt att eleverna har för höga krav på sig, framför allt ungdomarna. Trots att det går bra är de inte nöjda, men de har svårt att reflektera över varför, säger Lina och fortsätter:

– Då går det inte att bara instruera och sedan säga att det visst var bra. Jag känner att jag i min utbildning har saknat en metod för att aktivera eleverna ytterligare.

För henne är målet att bjuda in sina elever mer under lektionerna. Hon vill få dem att tänka till och att på så sätt bli mer involverade.

  

Strategier och tekniker

Dagen börjar med en föreläsning om mental träning och om hur coachning kan användas i ridningen. Deltagarna får reflektera över hur det här kan tillämpas i deras egen undervisning och får göra övningar.

Mental träning är samlingsnamnet på olika strategier där de psykiska styrkorna inom människan står i centrum. Strategierna används för att lära sig att styra över sina egna tankar, tillstånd, känslor och handlingar. De här teknikerna kan innefatta visualiseringsträning, målbildsträning, koncentrationsträning, motivationsträning och självförtroendeträning.

Jenni sätter in ridlärarna i en coachningsövning där de får jobba två och två. En får komma med ett ”problem” och den andra ska coacha honom eller henne till att hitta en bra lösning. Det här görs genom att ställa öppna frågor, att våga vänta ut tystnad, ta en fråga i taget och inte själv ge råd.

Från början är stämningen fnittrig och det tycks vara svårt för vissa att inte bara servera en färdig lösning, utan att faktiskt låta den som blir coachad själv komma fram till svaren. Men ju längre övningen går, desto mer givande blir också samtalen.

  

 

  

Coachning i ridhuset

Dagen avslutas med att gruppen får gå ut i ridhuset och pröva hur det här skulle kunna fungera rent praktiskt. Ridlärarna får först rida själva och bli coachade av Jenni för att testa hur det känns. Jenni sätter in dem i en övning och ställer sedan öppna frågor om hur den upplevs, hur det kan bli bättre och så vidare.

– Det här är verkligen nyttigt! Ridning handlar så mycket om känsla och har man inte känslan måste man kunna reflektera. Har du inte tränat på att reflektera, analysera och skapa positivt tänk blir ridningen svår, konstaterar Lina.

Avslutningsvis är det dags för ridlärarna att coacha varandra med hjälp av de verktyg de har fått, och med Jenni till hands. Det är inte helt lätt att låta ryttaren reflektera, göra om och själv komma fram till en bra lösning med hjälp av coachen. Framför allt inte för den som är van vid att gå in och instruera. Lina tycker ändå att det är ett riktigt bra sätt att undervisa på och kommer absolut att använda sig av coachning så mycket som möjligt på sina lektioner i framtiden.

– På det här sättet kommer eleverna förhoppningsvis känna att de själva tränar. De får känna att de lyckas med någonting själva, inte för att någon annan sa hur det skulle vara. De betalar inte bara en summa, kommer hit och rider lite och åker hem, utan de är delaktiga i sin egen utbildning och träning.

Sätt smarta mål

Inom mental träning och coachning är målsättning ofta centralt. Här handlar det om drömmål, men också om kort- och långsiktiga mål. Om du vet vart du vill komma är det också lättare att planera vägen dit.

– Det är rätt vanligt att ryttare saknar ett mål för dagens ridpass och jag vet själv hur det kan bli för mig när jag bara rider runt lite planlöst. Men om vi kan planera året, månaden, veckan och dagen i detalj – och samtidigt träna oss själva mentalt inför de detaljerna – arbetar vi oftast i rätt riktning, säger Jenni.

Ett begrepp inom målsättningsarbetet är ”smarta” mål. Dessa mål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda. Ofta läggs ridlektioner upp efter en sådan modell – ridläraren har ett mål och berättar hur eleverna ska nå dit, till exempel genom vissa övningar. Han eller hon ger sedan feedback när lektionen är slut. Men det här kan utvecklas! Vilka mål har varje elev och vad behöver de för att nå dit?

Jenni pratar dessutom om visualisering, som går ut på att skapa en bild i huvudet där du ser dig själv utföra en viss prestation riktigt bra, och på så sätt skapar en härlig känsla i kroppen.

– Den bilden kan du sedan plocka fram när du behöver den. Till exempel om du blir nervös inför ett ridpass, en hopprunda eller en tävling, säger hon.

Text och foto: Karin Moberg Granström

Blev du intresserad av kursen?

TeamOn Education

Besöksadress: Ridhusvägen 2

311 41 Falkenberg

Halland, Sverige

070-540 93 92

  • Facebook Social Icon
  • Instagram Social Icon